Ny behandling för barn och unga med aggressivt och trotsigt beteende

Under 2022 tilldelades 21 forskningsprojekt medel inom ramen för Fortes forskningsprogram om psykisk hälsa. Ett av dessa projekt, lett av Pia Enebrink och hennes team vid avdelningen för psykologi på Karolinska Institutet, fokuserar på att utveckla och utvärdera en stegvis vårdmodell för familjer med barn och unga mellan 8 och 16 år som kämpar med aggressiva och trotsiga beteenden.

Behov av förbättrade behandlingsinsatser

– I studien vill vi utvärdera både effekter och kostnadseffektivitet av KBT-insatser* till föräldrar respektive barn. Målet är förstås att kunna hjälpa de familjer och barn som behöver stöd, samtidigt som vi också vill lätta på hälso- och sjukvårdens växande arbetsbörda. Det krävs dock mer kunskap, berättar Pia Enebrink.

Tidigare studier har visat att behandlingar för barn och unga med dessa typer av beteendeproblem har haft små till måttliga effekter, och att förståelsen för förändringsmekanismer fortfarande är bristfällig. Den behandling som har mest stöd i forskning och som är rekommenderad i vårdriktlinjer är föräldrastöd, men barn och unga med beteendeproblem är en heterogen grupp och det saknas kunskap om vilka som får tillräcklig hjälp av befintliga behandlingar.

– Detta pekar på utrymme och behov av förbättrade insatser. Vi vet till exempel att positiv förstärkning är en viktig komponent vid föräldrastöd, och att regler och naturliga konsekvenser är viktiga. Vi vet också att de föräldrastödsprogram som är mindre komplexa kan ha bättre effekt. Vi behöver dock bättre förståelse för vilka enskilda insatser som fungerar bättre än andra och hur de olika insatserna bäst ska kombineras i en sammanhållen och stegvis behandling, fortsätter Pia.

Det är viktigt att erbjuda tidig hjälp till dessa barn och unga, eftersom det i annat fall finns en risk att beteendeproblemen förvärras, vilket kan leda till konsekvenser såsom psykisk ohälsa, svårigheter med kamrater och i skolan.

Stegvis vårdmodell

Projektet, som kallas Steg för steg vid beteendeproblem, innefattar en stegvis modell som integrerar modern teknik för att maximera effektiviteten.

Under 2023 har vi utvecklat de enskilda insatserna, som innebär att föräldrar genomgår ett digitalt föräldrastödprogram i den första fasen. Genom strategier från tidigare KBT-föräldrastödsprogram och behandlingsmodellen Family Check-Up lär de sig att förebygga och hantera ilska och konflikter. Tanken är sedan att familjer med fortsatta problem får kompletterande KBT-behandlingar, inklusive VR-teknik som simulerar vardagliga situationer där både barn och föräldrar får tillfälle att öva på de färdigheter de lär sig.

– Projektet är det första i sitt slag som utvärderar en behandling med hjälp av VR (virtuell verklighet) i en svensk kontext för familjer med barn och unga med beteendeproblem, och vi hoppas att VR-tekniken ska kunna bidra till en ökad möjlighet att träna på färdigheter samt kanske även en högre motivation till behandling, säger Pia.

VR-behandlingen för barnen utgår från en holländsk modell som heter Yourskills, som i utvärderingar har visat lovande resultat gällande förmåga att hantera och förebygga ilska, samt en ökad motivation till behandling hos deltagarna.

Projektet går nu från utveckling till utvärdering i en pilot

– Under hösten 2023 har vi med hjälp av postdoktorn Sophie Alsem från Amsterdams universitet utbildat behandlare. Nu är planen att efter etiskt godkännande testa det digitala föräldrastödsprogrammet och upplägget för VR-behandlingarna i pilotstudier. Dessutom intervjuas kliniker som arbetar med målgruppen, föräldrar med erfarenhet av barn med aggressionsproblem samt barn och unga som lätt blir arga. Den input vi får kommer att användas som grund för förbättring och justering av behandlingsmetoderna inför nästa steg i projektet som är en Randomiserad kontrollerad studie, RCT*.

Forskningsprojektet leds av Karolinska Institutet men är ett samarbete mellan forskare och kliniker från Amsterdams universitet, Uppsala universitet, Västra Götalandsregionen och Region Kronoberg.

Ordförklaringar

KBT, kognitiv beteendeterapi: KBT är en mycket vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT lär du dig om hur tankar och beteenden fungerar och hur du kan förändra dem. Läs mer KBT, kognitiv beteendeterapi – 1177

RCT – randomiserad kontrollerad studie är ett sätt att t.ex. studera effekten av en behandlingsmetod i förhållande till en annan redan vedertagen sådan eller ingen behandling alls. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras.